Torsdagen den 27/1

Idag är det ingen vanlig dag för idag är det min mammas födelsedag!! Önskar henne en riktigt bra dag <3


Nu är jag tillbaka i Oslo, börjar jobba 1 feb efter 5 veckors sjukskrivning. Det startade med ont i magen följt av en vanlig blindtarmsoperation.. Dock tog dom ut den lite sent.. Fick ligga ch skrika o sparka i väggen på akuten någon timme innan de sprutade in en massa morfin o la mig på sal. Dagen efter på eftermiddagen fick jag tid för operation. Då var min blindtarm väldigt dålig och den "läckte" ut i magen. Fick ingen information om vad som skett utan fick höra att det var blindtarmen och att den var mycket ful. Dagen efter var jag "pigg" och ville bara åka hem.. men det fick jag inte, mina värden var inte bra. Dagen efter det kan ha varit den värsta i mitt liv hittils.. Jag hade en sån smärta i magen + hög feber och ont i hela kroppen. Fick veta att de blåser upp hela kroppen med luft när man sövs och att de sedan snurrar runt kroppen på operationsbordet. Så att jag hade antagligen legat på sidan på en arm osv. Ryggen var öm och bröstkorgen kändes som om den var sprängd.. Jag kände mig överkörd o kunde knappt röra mig.

Den dagen fick jag reda på att operationen inte hade varit lyckad och att jag hade en stor inflamation i magsäcken. Jag fick antibiotika i dropp rätt in i blodet tre ggr om dagen.. o fick hela tiden vanligt dropp eftersom jag inte hade ätit eller druckit på tre dagar. Det här fortsatte sedan i ca en veckas tid.. De första dagarna hade jag en sänka på 427. (Ska vara under 10) Jag började äta vanlig mat efter ca en vecka när min sänka var nere på 200.. Jag fick genomgå röntgen två ggr och de kom fram till att jag hade tre abcester (varklumpar) i magen. En var mycket stor och den ville de pungtera.. Jag ville absolut inte detta vilket skulle innebära att det skulle göras genom underlivet o att jag var tvungen att sövas igen.

Jag var otroligt rädd när jag sövdes första ggn även fast jag var väldigt hög av allt morfin.. Jag låg och andades i det där skyddet över näsa o mun o såg hur alla sprang runt o pratade så himla fort, jag såg saxar o annat som de la fram vid sidan av mig o jag undrade varför jag inte somnade snart. Jag var hela tiden tvungen att peka på mina ögon som ja hade spärrat upp.. Visste de att jag var vaken? Skulle de börja snart? Till slut somnade jag fast jag kämpade emot.
Det ledde till att jag också vaknade för tidigt på uppvaket utan att någon satt vid mig, jag hade ont och ville få bort alla slangar. Jag skrek och drog i slangen som satt i näsan och EKG sladdarna på bröstet. En Sjuksköterska kom springandes o lugnade mig o gav mig smärtstillande så att jag somnade igen.


Att jag nu skulle sövas igen för de sista ingreppet gjorde mig så rädd. Att genomgå en undersökning i vaket tillstånd i operationssalen också.. Mina ben var hårt fastspända men ja kände hur de skakade. Jag fick mycket lugnande innan eftersom ja fick en panikattack innan vi kom till operationssalen. Där väntade en narkosläkare o hon var guld värd. Hon lyssnade på min rädsla istället för att ge mig mer lugnande.. Hon sa åt alla att gå ut när jag blev sövd och hon pratade med mig och höll mig i handen medans jag fick somna in. Så när jag vaknade för andra gången vaknade jag lugnt och fint.. Fast med en hel del smärta. Det ingreppet var inte heller helt lyckat.. Men de blev bättre än innan iaf.

Sista veckan på sjukhuset mådde jag ganska bra, jag fick åka hem ett par timmar ibland men jag skulle fortfarande ha antibiotika i dropp tre ggr om dagen. Jag som också är livrädd för nålar/sprutor fick verkligen en prövning när de skulle ta blonprov varje morgon kl åtta och fick sätta ny nål för dropp varannan dag.

Men jag har växt och jag är tacksam över så mycket nu! Att vara frisk är värt så mycket, tänk på det ibland. Vilken lycka att vi får vara friska!!!!

Min sänka är på ca 18 nu och jag ska ner till under tio så jag är fortfarande inte helt frisk men jag kämpar på, sover middag och tränar upp konditionen.

Tack alla som ställde upp när jag var sjuk, speciellt mina föräldrar som var hos mig 14 utav de 16 dagar jag låg innlagd!!! TACK <3<3